Då är det 1 april o dags att sparka igång en tanke om dagen.

Jag har nog alltid varit en ganska aktiv tjej. Som liten var jag alltid ute o rörde på mig.

När jag var runt 6 år spelade jag badminton. Ville gå i pappas fotspår.... Men höll inte på så länge någon termin bara.

När jag gick i andra klass, så började jag att spela fotboll i HBIF (Hällbybrunns idrottsförening). Spelade i ca 3 år innan jag slutade pga skrikiga o gapiga ledare.
Sen höll jag på med jogging till o från i ett par år. Under åren på mellanstadiet provade jag på bådefriidrott, handboll o basket, men fastnade inte för något.

I Högstadiet var det åter igen lite jogging o så startade vi tjejer i klassen ett innebandylag. Men det blev inget seriöst av det. Men roligt hade vi iaf.

Under första halvan av gymnasietiden var jag väldigt aktiv med skolgympan. Hade det 4ggr i veckan o älskade det! Hade en helt underbar gympalärare, som inte satte betyg efter hur långt man hoppade, hur fort man sprang o hur många mål man gjorde under t.ex. fotboll.
Det var även under gymnasiet som jag blev aktiv inom Friskis & Friskis. Tränade en hel del pass och så blev jag barnvärd. O det slutade med att jag blev familjegympaledare. O ledde de passen i ett par terminer, innan jag träffade min älskling o då hade jag det svårt för att ta mig till o från stan på helgerna, så då slutade jag med det o blev ganska slö. Ägnade mig åt promenader, stavgång, cykling o lite jogging. O det har jag fortsatt med i perioder, men nu senaste året har jag blivit en sann motionär o min stora passion inom träning borde ni ha förstått vid det här laget, men om inte så kan jag berätta att jag älskar att springa!

Så mycket mer finns nog inte att berätta om min idrottsliga bakgrund. Kan ju sammanfatta detta inlägg med att jag testat på det mesta!! :-)