Pyttsan

Styrketräningspasset igår hann jag inte med… Vi kom inte hem förrän kl 22 från paret vi var o hälsade på. Som jag anade så hade de (paret & min man) mycket att prata om. Blev många gamla minnen.

Men jag var ute på en joggingvända idag iaf, trots att det hade kommit ca 2 cm snö. Fick ta det lugnt o trippa fram bitvis, för det var ju väldigt mycket is under. Men det gick bra iaf. Var nära några gånger att landa på rumpan men jag klarade att hålla mig på fötterna. Blev inget pb idag, men heller inte min sämsta tid.. O maken hade tydligen stått o sett när jag kom joggandes över gärdet. Såg inte så tungt ut sa han. Vi har ju en kvinna här ute som springer milen ca 3 ggr i veckan o det ser ju ut som att hon flyger fram när hon kommer farandes, men jag känner mig som en heffaklump. Känns ju skönt att veta att det faktiskt inte ser så tungt ut. *lycklig*

                                                  

Under dagen idag har jag helt tappat fotfästet känns det som. Jag är NERE o vet inte hur jag kommer ta mig upp. Jag som ändå sista tiden verkligen försökt att tagit hand om mig själv. Hoppas att jag kan få lite hjälp o push av maken så jag inte faller ur banan helt! Vi har en barnledig helg framför oss o jag vill verkligen må bra o ha en kanonhelg! För det är jag värd, det vet jag ju innerst inne.
Vill avsluta detta inlägg med att tacka för era kommentarer. De är guld värda o får mig att må så mycket bättre. Att inspirera andra känns fantastiskt!

Kram till er mina underbara läsare!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0